Tai Ni Po Ni

Man ska inte skratta åt folk som gråter, men ibland så går det inte att hålla sej

Landet fyller tre år och vi skulle dit. Vi började med middag och förkrök hemma hos mej och det var väldigt trevligt och vi var måna om att komma iväg i tid eftersom halva stockholm skulle tid. Trodde vi. På plats visar det sej att det var hela stockholm som skulle dit och vi står i en bankomatkö i ca 20 min. Sen lyckas vi med nöd och näppe smita in brevid Olina som står långt fram i kön och det var kaos.

Det var mer än kaos, det enda det går att jämföra med är att stå längst fram på Strokes på hultsfred och det var tamefan nästan värre. Staketet som är uppställt för att hålla ordning välter, jag välter och ligger på rygg som en hjälplös skalbagge mellan två krossad eölflaskor och tänker att "fan att man dör av att en partykåt indiepoppare med Steve Urkelglajjor trampar på en strupe, what a way to go", men Alex ryckte upp mej. Efter en stund inser vi att även om det är Johnny Depp som står naken där inne så kan det inte vara värt den här kön. Så jag och Christoffer drar oss ut först. Maja, Ester, Andrine och Bea, som stod kvar lite längre berättade att polisen förklarade stället tvärstängt och började fyra nån sorts nödraketer. Och det var ändå en klubb i en stockholmsförort. Helt. Jävla. Sjukt. Tjejerna avslutade med debaser, men jag drog hem. Ska vara duktig och icke-bakis imorgon på jobbet. Mognadspoäng till mej.

Ikväll samlas hela ta ni po ni hemma hos mej innan utgång till Landet. Tänk löpsedlarna imorgon: "Tai Ni Po Ni i fylleslag i yttre innestan" "Tai Ni Po Ni-Maja blottade sig för 10åring på vägen hem"(Majas kommentar, det var en myra i BHn) "Ta Ni Po Ni-Bea skrämde skiten ur kinesisk utbytesstudent genom att säga att i Sverige hart vi som välkomstcermoni att körra en borr genom huvet och sen slicka upp hjärnsubstansen" mm, det är i sanning inte lätt att vara bloggkändis i dagens klimat.

Löpsedlar ä'r för övrigt lite av en hobby för mig, en av mina favoriter är "Bert Karlsson i svampbråk instängd i kantarellskogen", men den här är tamefan bättre och den är 100% autentisk

Såhär, om man nu ska va duktig och pretto och vidareutbilda sej på universitet får dom fan se till att hosta upp lite stålar också. Icke. Jag ringde till CSN igår för att höra hur man fyller i en studieförsäkran (typ jag lovar dyrt och heligt att gå på föreläsningarna och inte sitta och pilla i naveln och bara casha in pengarna). Typ såhär gick det:

Jag: Hejhej, min webläsare är för gammal för att fylla i studieförsäkran på nätet kan jag göra det via telefon?
CSN: Nej, och du har inte ens sagt att du vill ha studiestöd den här terminen
Jag: Jo, jag gjorde det förra terminen, hon jag pratade med då sa att man kunde ansöka för båda terminerna samtidigt...
CSN: Jaha, men nu funkar det inte riktigt så lilla du, vi skickade ett brev till dej i november som du inte skickade tillbaka.
Jag: Aha, nähä, men nåt sånt har inte jag fått...
CSN: Nähä
Jag: Kan man få ett nytt, jag behöver liksom pengarna
CSN: Ja, jag kan skicka ett nytt
Jag: Kan man fylla i studieförsäkran samtidigt då eller?
CSN: (djup suck) Men NEJ, för du har inte ens bekräftat att du ska HA studiestöd än!
Jag: Nähä... Men hur lång tid tar det allt som allt då?
CSN: Ja det kan jag faktiskt inte svara på, det beror ju på dej också
Jag: Mmhm... men aa okej, tack då
CSN: Tack. Klick.

Asså. Är det så att CSN, samhället och Gud har en konspiration och vill att jag ska jobba på Willys? Jag börjar tro det, lite som i Truman show.

BTW hade vi 9 besökare på bloggen idag eller igår jag kommer inte ihåg, jag tror i alla fall att jag kan gissa mej till hela listan:

Jag själv
Maja
Bea
Ester
Andrine
Siri
Frezo
Johnny
Någon i Majas klass, jag chansar Elli eller Jack

Jag hade en skitkonstig väldrigt oroande dröm inatt, men ofta finns det inget tråkigare än att lyssna på folks drömmar, så jag skiter i att berätta om den. (Det är ännu mer tröttsamt när folk tror att drömmar avslöjar ett helt nytt psykologiskt djup hos den som drömt. Typ: Jag drömde att jag simmade i en champagneflaska och att David Hasselhof ständigt tryckte mig under ytan, det betyder säkert att jag har en rädsla för vad alkhol kan göra med det inre själslivet, för jag såg min pappa komma hem full en gång när jag var 4 år.)

Hur som helst, igår var jag på ett friskispass med Sirpa, jag tror dessutom att vår instruktör var en f.d nynazist, som blivit frälst av gud och upptäckt att kroppen är ett tempel, som bör vårdas ömt med friskis. Det är svårt att förklara varför jag tror det men han såg exakt ut som en sån. Etfer drog jag hem till Maja och i precis innan rulltrappan så låg det nån sorts broshyr med oidentifierbart äckligt slem på, Precis efter jag har gått förbi kommer en unge med sin pappa och plockar upp äckliga broshyren och ba: "pappa, pappa, kolla vad är det här? nån kanske har tappat, ska jag lämna in det i luckan?) På riktigt, fatta att vara så otroligt naiv och genomoförstörd så man tänker att varenda slembroshyr man går förbi är nån slags ovärdelig skatt. Jag undrar vilken ålder man kommer över sånt.

Aaaanyway, nu ska jag plugga, jag ska läsa en kilometerlång text i mitt kompendium av någon som heteer Sturken. Hur ska jag nånsin kunna ta det seriöst när hon som har skrivit det heter Sturken? Jaja, den som lever får se. Peace

P.s flight of the conchords

Ännu en dag på slavarbetet, en rätt kass dag, till och med för att vara Willys. I alla fall, vi hade en kille i somras, pås-mannen, som kom typ varje dag, köpte ca 30 varor och tog en liten fryspåse till v-a-r-j-e vara. Jag trodde jag sett det sista av honom runt september, men icke. Idag när kön ringlade sig genom hela affären såg jag hans skrynkliga lilla ansikte plira upp mot mig från andra sidan kassan och mycket riktigt en påse för varje jävla grej. Det tog en kvart. Jag blev sur.

Sen ringer man till sin partner in crime Maja för att kanske hooka upp efter en lusig dag på jobbet och då sitter hon och pluggar matte. På en lördagkväll, typ liksom hallå asså!? Så nu är jag hemma hos Anki med Bea, Ester och Victor och det verkar som en officer och en gentleman står på schemat. Why not?

Japp, efter Beas inlägg känns som det behövs en frisk fläkt från någon med förståndet (något så när) i behåll, en hip och happening tjej helt enkelt. Ikväll var det torsdags-wollmars, vilket var något av en ny upplevelse eftersom helg och onsdagsklientelen bestående av 18-20åriga söderfolket var som bortblåst (typ: heeeeej, jag kramar dej men jag vette fan vem du är, men wtf vi hänger ju på wollmars bägge två, läähur?) Istället chillade Tai Ni Po Ni-redaktionen med halvalkisarna och gubbarna och Ester kändisspottade Leif André.

Så efter ett inofficiellt edaktionsmöte med ett par öl drog jag hem och kollade på six feet under. Misstänker starkt att det är inte är bra för min hypokiondri, eftersom varje avsnitt börjar med att någon dör, ofta på ett obscent sätt (varför Bea inte är hooked är en gåta, hon kanske bara behöver introduceras?) Hur som helst får jag alltid nya konstiga idéer om sjukdomar och skit som jag säkert har, t ex dold hjärntumör. Förra våren hade jag TBC, men hjärntumör är det nya svart, så i år kör vi på det.

För att avsluta innan jag ska slagga för att få lite un-needed skönhetssömn tänkte jag avsluta med dagens visdom (jag är inte mycket för dagens outfit, så det blir en visdom istället):

Jag är hellre rik och lycklig än fattig och olycklig.