Tai Ni Po Ni

jag har en relationsfråga till dig min underbara relationsexpert som alltid ger fiffiga råd som t.ex.
"vadå, skicka bara ett sms där det står att du är sugen på chorizo?"

nu är det så att jag typ gillar en kille, låt oss kalla honom klas. hur hanterar man känslorna samt frågan om klas är värd eller ej när han först levererar konstiga samtal (du vet ju bakgrunden), sen plötsligt dyker upp på baba och försöker pussas, sen åker, sen ringer klockan 5 på natten? ska man höra av sig tillbaka, eller ska man vänta på att han ringer upp? man får ju inte verka för hundig, men samtidigt vill jag ju inte spela så svårfångad att det rinner ut i sanden..... it's a fine line there.

och sen när samtidigt karlarna i allmänhet är sjövilda! när först en av siris kompisar som jag har tyckt varit pudi, men lite dissig, dyker upp på baba och i det närmaste förföljer mig efter hångel. och flertalet samtal samt sms från mister rejx in da past. och chocken av att logga in på facebook och se att nille (ja, nille, god vän till rejx!!!!) har skickat ett inbox där han ber om mitt nummer??? vad är på gång??? varför beter sig män på ett så ovärt sätt??? det är ju allmänt känt att kvinnor är XX och män XY, jag kan ge mig fan på att det, i den där lilla Y-kromosomen finns ett litet fuck-em-all-up-chip planterat.

nåväl, detta blev visst en hel harang med frågor, hoppas du kan svara på alla, det är antingen det eller så är jag going off sex.

lev väl
/Majsan

tre taini ponisar var på ace häromsistens och roade sig. mot mina förväntningar var 1) det fett kul och 2) vakterna trevliga. sen haxade undertecknad en av dj:ernas intresse. han frågade vad jag gillade för musik och svaret var givetvis MOTOWN! så det var vad vi fick höra på övervåningen under resten av kvällen. på det stora dansgolvet var det meat market. det verkade som att alla killar var taggade på hemsläp med en tainiponi eller så var vi bara fruktansvärt roliga att dansa med... jag hade kungligt kul iaf. det slutade med att ett killgäng följde efter oss (mot vår vilja) hela vägen till medborgarplatsen där vi tipsade dem om att gå på svartklubb för att bli av me'rom, och vi drog istället hem till mig och lagade mat och däcka. här följer lite bilder.

Nu drar jag till Edinburgh och filmfestivalar i tvånhalv vecka, ha det fint tainiponis och övriga 4-5 läsare!

så sitter man här igen.... risig, kaxig, full och förjävlig. jag har varit på ytterligare en mottagning där vinet och sällskapet flödat, nämligen min vän karins. det som slog mig ikväll var att varje gäng har verkligen sin egen humorjargong och sitt eget sätt att vara mot varandra. det vore kul att se, med nya ögon, hur tainiponisarna beter sig. är vi dryga? keffa? roliga? underbara? det får man aldrig veta. för en annan sak har jag lärt mig. folk är inte uppriktiga till hundra procent. det vore så kul om de var det. kanske även roligt, men också skönt.

jag har också tänkt på en annan grej... hur vi (i alla fall jag) hela tiden tänker tankar som: "jag kanske borde bete mig lite mer snällt och mystiskt/ helt apropå och rakt fram/ vänt och ödmjukt/ vad som helst", men idag tänkte jag att vafan, man måste acceptera sig själv för den man är. så från och med idag ska jag sluta tänka förändramigtankar och börja tänka framhävadetjaghartankar, för det mår jag mycket bättre av.

klart slut!
maj

Fett smart idé, nyårslöften håller man aldrig, det är för mycket press och med stundande januaridepression orkar man fan inte hålla några löften, så f o m 31 juni ska jag ha min halvårslöften vilka är följande:

1. Inte döma folk så hårt, jag må vara perfekt själv, men man kan ju inte förvänta sig att alla ska vara det
2. Vara positiv, öppen, optimistisk och harmonisk, en 180° U-sväng på personligheten alltså
3. Tänka "det ordnar sig" istället för "det skiter sig"
4. Hitta nya vänner fort som fan eftersom ingen av mina nuvarande kommer stå ut med mitt nya skenheliga jag.

p.s Eftersom jag inte behöver leva efter nummer 3 förrän om en månad kan jag rapportera att det skiter sig med tentan, jag har stirrat på på ett tabula rasa i en timme, fikat i en timme och nu, efter ca fem timmar där jag mer eller mindre varit framför datorn producerat knappa 2 sidor med goddag yxskaft-slutsatser som kommer följas av 6 sidor rena referenser från kurslitteraturen som jag ännu inte läst. Hepp!

Den här sommaren börjar arta sig, igår hade jag shorts på mig och en tant kollade på mina ben och sa till sin tant-homie: Vad folk börjar bli bruna om benen redan. HA! I knew it, jag är egentligen jättebrun, det är bara tomatröda Anki som försöker lura mig och säga att jag är blek. Hon är säkert bara avundsjuk