Tai Ni Po Ni

lydia du som inte är riktigt nöjd med din bo-situation och vill flytta hemifrån... jag surfade runt och såg att en tjej hade vart rätt fiffig på bostadsfronten. läs denna artikel och ta efter vettja! Kvinna gömde sig i annans garderob - i ett år


puss och kram
MAJA

om det är någonstans i sverige jag skulle vilja bo om jag inte bodde i stockholm eller någon av våra andra mesiga 'stor'städer, så är det ju (såklart!) skåne. Lydia konstaterade att jag kanske har mer av min mor i mig än vad jag vill påskina. Jag njuter som en katt av att springa i gräset och höra fågerkvitter, doppa fötterna i den kalla ån eller promenera på den svala, tomma marken i skuggan av höga bokar. Fågelkvittor och syrsor, råmande kor och åskmuller. Andas in salt havslukt och doften av varma blommor. Det är skånes östkust, och det är sommar koncentrerat under en vecka per år för mig. ingen jiddrig gles tallskog och skrumpna blåbär. Detta är hallon och smultron som växer vilt och får och hästar som springer över milsvida fält med en och annan åldrig ek på en kulle, inga jävla myggträsk och kalhyggen och energiskogar.

jag övningskörde i år som vanligt och det gick lika illa som förväntat. Då jag återigen varit tvungen att länge gå igenom hur man ens startar bilen kanske det var lite morskt att 20 minuter senare ge sig på att försöka parkera.... mats var tvungen att hänga sig efter handbromsen då jag med kalasfart var 10 cm från att köra in i ett träd. killarna som satt i baksätet skruvade nervöst på sig under nästa övningsfärd, varför de hade velat följa med är en gåta, men jag antar att de ville jävlas genom att psyka mig. det fick de äta upp eftersom då jag styrde in på en väg där det stod aggressiva skyltar längs med vägkanten "varning, beträd ej skogen, livsfarligt, oexploderad ammunition nergrävd" alltså var platsen full med minor och jag hade kungligt roligt med att börja slira och gira medan de andra vart ganska nervösa.

just nu lever jag lugna livet med slentrianmässigt jobbsök och ensamboende på krukmakargatan i en möblerad etta. Det som kommer först för tillfället är hänget med kompisar samt en viss man. jag bara önskar att det kunde hända nåt spännande!

och jusste, det som jag egentligen ville säga med det här inlägget, var att tipsa om sommarens hittills bästa låt.
the embassy - state'08, lyssna här,

.....kanske med undantag för den här låten:



lev väl!
majken

bea och jag hade lite överbliven fritid och bestämde oss för att utnyttja den genom att skriva lite berättelser. Ni kan ju gissa vem som var hjärnan bakom ämnet.

Den vilda sexstrapatsen
Det var sent och Vilhelm var kåt som en bock. Han ringde en hora. Horan hade bristningar men var i övrigt ganska möglig. Hon hade testat alla svampmedel men hans slickning gjorde susen trots att kuken hade form av en snusdosa. Tur då att hennes fitta var som en äkta helikopter. Hon tog in ett finger men det höggs av i ett svisch. Han la in det blodiga fingret innanför hans förhud och rispade med de långa klorna så att förhuden sprack upp, och de båda njöt av terror. Sedan visade det sig att hon hade mask som kryllade mellan de grå blygdisarna. Titta här! vrålade han och visade upp en pung packad med parasiter och små spindlar. Förenade i smutsets glada tecken hade de sex tills de båda dog av en enorm tjurorgasm.

Den tuggande klittan 2
Förspelet med tre heta greker var igång sen länge. Hon skrek av njutning tills han drog ut den och kom i hennes hornhinna. Hon fnittra som en tvååring och föreslog att de skulle börja improvisera med redskap. Han gick och hämtade sin Dildoshizzle 5000, daskade in den i henne så det sprack från fitthål till anal. Han var stor som muminpappan och ivrig som lilla my och började dra i hennes blygdläppar tills de gick av av bara farten när hon piskade sitt finger mellan hans anal och hennes egen mun. Han kastade en yxa av ren kåthet men av misstag så hamnade den i hennes huvud så han var tvungen att ringa pimpen och be om ursäkt. The end.

/Maja och Bea

jag har en relationsfråga till dig min underbara relationsexpert som alltid ger fiffiga råd som t.ex.
"vadå, skicka bara ett sms där det står att du är sugen på chorizo?"

nu är det så att jag typ gillar en kille, låt oss kalla honom klas. hur hanterar man känslorna samt frågan om klas är värd eller ej när han först levererar konstiga samtal (du vet ju bakgrunden), sen plötsligt dyker upp på baba och försöker pussas, sen åker, sen ringer klockan 5 på natten? ska man höra av sig tillbaka, eller ska man vänta på att han ringer upp? man får ju inte verka för hundig, men samtidigt vill jag ju inte spela så svårfångad att det rinner ut i sanden..... it's a fine line there.

och sen när samtidigt karlarna i allmänhet är sjövilda! när först en av siris kompisar som jag har tyckt varit pudi, men lite dissig, dyker upp på baba och i det närmaste förföljer mig efter hångel. och flertalet samtal samt sms från mister rejx in da past. och chocken av att logga in på facebook och se att nille (ja, nille, god vän till rejx!!!!) har skickat ett inbox där han ber om mitt nummer??? vad är på gång??? varför beter sig män på ett så ovärt sätt??? det är ju allmänt känt att kvinnor är XX och män XY, jag kan ge mig fan på att det, i den där lilla Y-kromosomen finns ett litet fuck-em-all-up-chip planterat.

nåväl, detta blev visst en hel harang med frågor, hoppas du kan svara på alla, det är antingen det eller så är jag going off sex.

lev väl
/Majsan

tre taini ponisar var på ace häromsistens och roade sig. mot mina förväntningar var 1) det fett kul och 2) vakterna trevliga. sen haxade undertecknad en av dj:ernas intresse. han frågade vad jag gillade för musik och svaret var givetvis MOTOWN! så det var vad vi fick höra på övervåningen under resten av kvällen. på det stora dansgolvet var det meat market. det verkade som att alla killar var taggade på hemsläp med en tainiponi eller så var vi bara fruktansvärt roliga att dansa med... jag hade kungligt kul iaf. det slutade med att ett killgäng följde efter oss (mot vår vilja) hela vägen till medborgarplatsen där vi tipsade dem om att gå på svartklubb för att bli av me'rom, och vi drog istället hem till mig och lagade mat och däcka. här följer lite bilder.

så sitter man här igen.... risig, kaxig, full och förjävlig. jag har varit på ytterligare en mottagning där vinet och sällskapet flödat, nämligen min vän karins. det som slog mig ikväll var att varje gäng har verkligen sin egen humorjargong och sitt eget sätt att vara mot varandra. det vore kul att se, med nya ögon, hur tainiponisarna beter sig. är vi dryga? keffa? roliga? underbara? det får man aldrig veta. för en annan sak har jag lärt mig. folk är inte uppriktiga till hundra procent. det vore så kul om de var det. kanske även roligt, men också skönt.

jag har också tänkt på en annan grej... hur vi (i alla fall jag) hela tiden tänker tankar som: "jag kanske borde bete mig lite mer snällt och mystiskt/ helt apropå och rakt fram/ vänt och ödmjukt/ vad som helst", men idag tänkte jag att vafan, man måste acceptera sig själv för den man är. så från och med idag ska jag sluta tänka förändramigtankar och börja tänka framhävadetjaghartankar, för det mår jag mycket bättre av.

klart slut!
maj

Det här är Romantikern av Peter Borotinskij. Tankarna för en till Tove Janssons Mumin-illustrationer. Det är något med finländsk konst.

Häromdan var jag på SVT och hälsade på mamma. Hon hade kommit sjua i SVT, SR och URs konstförenings årliga lotteri. Varje år köper konstföreningen in massa konst, och lottar sen ut den till sina medlemmar. I år fanns 46 verk, och mamma skulle få välja vilken hon ville ha som sjunde i ordningen. Hon ville gärna att jag skulle få tavlan, så då skulle jag också få välja. Min favorit blev en annan av Borotinskij, en tavla som heter "Det puttrar". Och som tur var fick jag den. Tur man kan ha va!

/majken

nu har det skett något närmast historiskt.. jag har smidigt lämnat in min sista uppgift i Gymnasiet. det gjorde jag igår... men jag tänker fortfarande på det med ett leende. så nu är det slut på först ett 10-årspass sen ett 3-årspass av intensiva studier. tänk att jag har gått i skolan 70% av mitt liv. den lyckliga, fria dagistiden ter sig mest som en utopisk drömdimma men som dock realiseras mer och mer för var dag.

å andra sidan börjar framtids- samt vuxenångesten krypa upp i nacken på mig rejält. tänker mycket på det här med att alla har såna konkreta och i många fall halvt genomförda planer inför hösten, resor, studier, jobb utomlands etc. Det är nästan bara lilla jag som tänker ta det som det kommer och inte hasta in i något nytt. Typiskt då att jag inte bara kan njuta över att ha noll på schemat utan måste jämt jämföra mig med andra.

men jag och min goda vän ellinor snackade om att vi ändå inte vill sluta upp med alla dessa roliga projekt som ens skoltid har medfört.. kluriga små fotoprojekt, musikvideoinspelningar osv, bara för att man inte längre MÅSTE göra det. vi vill inte bli tuggare som jobbar deltid på konsum, sover bort halva livet och är ambitiös när man läser en bok. Därför kom vi överens om att vi ska starta upp och genomföra nåt gemensamt projekt i sommar. Jag är lite sugen på att bygga nåt, elli däremot vill måla olja. vi får se vart det leder.

den sena kvällen har jag tillbringat framför pianot med mammas minidisc samt microfon. Har spelat in mig själv sjungandes vårvindar friska, för att kunna öva på min stämma. det gick upp tre saker för mig:
- när man får det rätt är den låten ruggigt, ruggigt vacker
- det är fruktansvärt kul och lätt att spela in och då jag är relativt hemma i enklare ljudredigeringsprogram bådar detta gott för tai ni po nis framtida skivinspelningar..
- elli måste ha mutat carl-henric när han lät mig vara med i kören..

god kväll!
Maja

alldeles nyss satt jag och ritade i köket.. ett porträtt av min drömman. Sen satte jag mig framför datorn och surfade lite random bara för att hux flux råka på honom på nätet. måste va meant to be! kolla själva:
        

vi skulle nog va ett snyggt par.

hoj hoj nu är det mycket på gång! förutom att fadde har fått finkan (hehe!) och alliansen återigen klampar i klaveret, har lilla jag gått från att vara söt ungponny till moget designersto. I morse fick jag en leverans hem till dörren av något som jag väntat på länge och med spänning: nämligen min helt egendesignade kortlek!

surfa in på ikonleken.se och ta dig en titt!

charmiga grabbar.

jag tror det var min gamla vän dima som fick mig att första gången checka in communityn whoa.nu. Han var mest intresserad av att hänga runt och snacka strunt i blandat-forumet. jag däremot, som hade ett litet groende hiphopfrö i hjärtat, surfade istället in i musik > svensk hiphop. och där fann jag guldet. lyssnade frekvent igenom alla bidragen i whoamästerskapen. har till och med kvar flera av bidragen. men det var tidigare än så jag upptäckte laxmacka crew bestående av mickelito, callecuttar och mofeta/vicolino. på den tiden var grabbarna ganska noobiga och låtarna var rätt lökiga, men potentialen fanns definitivt där. favvolåten Flyttfågel har jag nu vid närmare eftertanke fortfarande i iPoden... det jag vill komma till är att gamla pärlor lever kvar hela livet, spiderdogs på tantogården ledd av Mofeta & Jerre är en härlig nostalgitripp när de gästas av mina gamla flickrumsidoler. och jag kan rekommendera alla att surfa in på www.mofetajerre.se och lyssna. pajiga videor, men bra känsla!

jag är besviken på afasi. afasi och hans keffa vän.


Varför går den svenska hiphopen mer och mer åt samma likriktade håll? jag påstår mig knappast vara påläst inom ämnet, men går man på känsla och lyssnar upp lite aktuell musik så hittar man att allt går åt petter-mange schmidt-musik där till och med musikaliska Snook faller in i samma fil. samma ämnen tröskas igenom i tusen låtar, buhu-det fins inga jobb, buhu-svenskar är osociala, buhu-vart är världen på väg.

jag tänker på när jag lyssnade på hiphoplåtar och fascinerades av det som togs upp av finurliga lyriker i låtar som redan då var gamla. låtarna var mer som essäer på rim. riktig prosa med andra ord. nu skildras krystad vardagsfilosofi, samhällskritik och vuxenångest som varken känns orginellt eller skarpt. ingen är on point!

det är kul när olika händelser får mig att tänka tillbaka på mina år som liten hiphopbrutta. jag lyssnade på min walkman och mumlade med i rimmen, skrev av de texter jag gillade och försökte (givetvis) efterapa. en liten trip down memory lane i itunes får mig att le och känna samma saker som för fem år sen. men det är inte konstigt. framför allt motorisk afasi och organism 12 är (var?) riktiga poeter.

att läsa dessa rader högt för mig själv får mig verkligen att rysa. det är nutida poesi.

En gång var jag tillfreds med mig själv
en gång sa du varför du lever
och du sa det i ett brev till mig

en gång beskrev du hur du beter dig när jag ler mot dig,
men jag fick aldrig säga hur jag kände när du sket i mig.
så varför slet du dig fri
för att få leva ett liv i en värld där alla ändå beter sig som vi?

fick jag skulle jag ändra på tiden
nej! jag skulle blunda och tänka på livet
en sekund som en ensam i frihet

du kan dunka känslan av livet ur kroppen på mig
och lugnt sänka mig utan spriten och rohypnolet
så varför då vänta?
nu när jag ligger ner kan du skita i att sikta och sparka på känslan

(...)
skulle du bry dig om jag nu hittade någon annan?
och fixade den fittans namn inristat i pannan
med kärleken vill jag mata dig och svälta dig
av den anledningen att jag hatar dig och älskar dig

alltså jag blir galen de där sista raderna är så bra. det är bitter reminisce. från Ensam i Frihet av Motorisk Afasi.
eller varför inte njuta av dessa rader från Organism 12's Diamanttårar?

För jag är ingen dagslända, jag slipper fångas med håv
Vi skålar för att förlåta, dricker för att komma ihåg
Så jag höjer på glaset för det som har varit
Fäller en glädjetår för alla som lever som vanligt

(...)
Så nu beger vi oss av, på den här promenaden
Där sossar och moderater lotsar oss till Domedagen
Jag ler åt det som har vart, och vinkar adjö
Har lovat att kunna skratta åt livet minst en gång innan jag dör

Fumlar, för att hitta avtryckaren till geväret
Och ser inte skogen, för att kalhygget är i vägen
Så ni blundar, och skyller på en ikon som mig
Kan man inte bli profet här, då rymmer jag hemifrån, okej?

Sen ser ni mig, gå på som en giljotin
Utan nån moral, med min ståltrådsfilosofi
Du tycker att ändamålet helgar medlen
Jag tycker att vi borde bränna bålen, och vända seglen

Det är verkligen coolt hur dessa killar vågar skriva på det språket som de behärskar bäst...
äh nu är det nästan så att jag vill släcka alla lampor och logga in på whoa.

nämen är det inte dolly som festar loss.



åh söt här kommer samara



i tanto chillar en snygg man



ååååååååååååååååååååååååååååh babyängel!

Tai Ni Po Ni har nu gått från att vara ett helreko halvaktivt bloggkollektiv till att bli (så gott som) signade singer/songwriters! För inte alls länge sen började Ester, Bea och Lydia på skoj skriva ner alla de bästa och mest romantiska repliker de kunde komma på för att sen droppa den briljanta idén att göra det hela till en sång! De bad mig tonsätta den och det har jag nu gjort. Snart ska vi spela in den, och en annan låt som jag har skrivit, i en studio.

För att ni 6-9 läsare inte ska dö av otålighet kommer nu låttexten här:

Vers 1:
I'm so lonely
I cry myself to sleep
I miss you
My love wasn't enough

Vers 2:
I can't take this anymore!
It's all in my head...
I was a fool to love you!
I've counted every tear

Bridge:
Why did you run your game on me??

Ref:
I love you so much
I'm hungering for your touch
Why did you leave me?
......Will you return to love me.....

Stick:
But after the raaaaaiiin
No more paaaaiiin

Vers 3:
You pick me up when i fall
- your love is my fuel! -
You reach for me and pull me..
closer...

ref:
I'm so stroooooooooooooooooooooooong!
I love you so much
I'm hungering for your touch
Why did you leave me.......?
Will you return to love me..............?

Fade out

galet hitmaterial.
över och ut!
/maja

trodde aldrig jag skulle gilla Veronica Maggio men har fan lyssnat på den här låten minst 10 gånger bara idag.. hennes nya album är trots de ruggiga hitsen dumpa mig och aldrig nöjd.... asbra!

ps. lyssna på pianot!